På helgerna är man till mestadels ledig här, men vi har seminarier i princip varje lördag. Innehållet kan vara allt mellan himmel och jord. I början hade vi mycket praktiska ting, så som att förbereda oss inför vår fjälltur, eller hur driften fungerar på skolan. Lite mer än en månad in i terminen kommer vi däremot ha lite mer utvecklande seminarier. Klimatkloka folkhögskolor (fast på norska såklart) var som ett exempel temat för förra lördagsseminariet. Då kom Astrid Bjerke från Framtiden i våre hender och föreläste för oss. Föreläsningen i sig var bred när hon pratade om allt från DDT till klädproduktion i Asien. Som miljövetare var det mycket repetition, men det var ändå givande i och med att vi tillsammans försökte komma på olika sätt som vi kunde bli mer miljövänliga på skolan. I min grupp diskuterade vi bland annat gemensam tvättning av kläder, en byteshörna för kläder och ting, samt att minska matsvinnet genom att göra det mer synligt. Små saker kan man tycka, men man måste börja någonstans.
Lördagsseminariet som vi hade igår var aningen annorlunda. Det var med två gigantiska bussar som vi lämnade skolan efter frukosten, och tog en guidad busstur runt Hadeland. En av skolans eldsjälar, Hallgeir, höll låda konstant under den tre timmar långa färden. Det var självfallet fritt att välja en buss utan guide också, men då hade man missat många märkliga anekdoter längs vägen.
Ett av stoppen vi gjorde var vid en domarring som användes som tingsplas långt innan kristendomen kom till Norge. Hallgeir berättade att även bröllop kunde hållas på platsen, och avslöjade sedan med ett stort leende att han själv hade gift sig i ringen.
Lördagsseminariet som vi hade igår var aningen annorlunda. Det var med två gigantiska bussar som vi lämnade skolan efter frukosten, och tog en guidad busstur runt Hadeland. En av skolans eldsjälar, Hallgeir, höll låda konstant under den tre timmar långa färden. Det var självfallet fritt att välja en buss utan guide också, men då hade man missat många märkliga anekdoter längs vägen.
Ett av stoppen vi gjorde var vid en domarring som användes som tingsplas långt innan kristendomen kom till Norge. Hallgeir berättade att även bröllop kunde hållas på platsen, och avslöjade sedan med ett stort leende att han själv hade gift sig i ringen.
Kommentarer
Skicka en kommentar